ubbeohanna

Men jisses vad saker kan stänga tidigt på en Fredag! Jag som skulle till att trakassera dom inkompetenta människorna som arbetar på Kommunals akassa. Inte! Dom stänger 12.00.
Sen tänkte jag ringa fk för att kolla med dom istället om jag kan få hum om det kommit någonstans.. mennnee... ja.. köerna dit idagens tider- Omöjligt!

Idag ska det komma en tjej och kolla på balklänningen och testa den, och jag HOPPAS verkligen att den passar och att hon vill ha det! Dels för att man får pengar, men även för att slippa ha den hängandes i garderoben. Den har inget syfte what so ever.. jag kommer aldrig att ha användning för den igen och det är bara onödigt att ha den hängandes och samla damm.
Så förhoppningsvis går detta vägen annars vet jag inte vad jag gör.
Det är inte det lättaste att sälja sånna där klänningar kan jag säga. Och dumt nog vill inte dom 2 ställena i stan ( som jag vet om ) köpa begagnade klänningar tillbaka. Dumt nog. Med tanke på att man bara använder dom en gång och dom är i precis samma skick som en uthyrd klänning.

Ikväll är det MYSKVÄLL med mannen i mitt liv!! Han ska laga middagen, Mumma! Och självfallet blir det Idol och lite film. Men film. Oj inte lätt att hitta någon inte! Men ska se vad lilla madame kan få fram!


Och nu hoppas vi på att bebis kommer INNAN helgen är slut! För vågar jag säga att jag är frisk nu? * PEPPAR PEPPAR*, dunkar näven i bordet, kastar salt över axeln och ja, vettegudarna vad man ska säga. För hittills verkar jag må bra. Inga magkramper idag, bara en-två små, små, små!
 
                     Nu sitter vi här v.41+4   (!!!!!!!!!)

Åh vad förbannat ONT det ska göra att vara drabbad av parasitjäveln! Fyfan för magkramp/knip som kommer och går! Jag trodde jag var fri allt, men nejdå såklart man inte är. Sen i Måndags eftermiddag har jag haft det där onda i magen, och visst man hade andra eländiga symtom måndag och Tisdag men dom är väck.

Jag skulle hellre se att jag var tvungen att sitta non stopp på toan än att behöva ha de där onda i magen. Fan, kommer ju inte kunna känna när man har värkar för man har redan så jävla ont som det är.
Men kul.. man ska väl få genomlida fler dagar med enorm smärta i magen, för att sedan få annan smärta i magen.. som i sin tur kan ge en ett barn och som i sin tur tar bort all smärta.

Det gör ONT!!!

                           


Så nu är årets första julklappar inhandlade och inslagna!! Kanon! Känns som om det blev bra julklappar i år, dock har vi nått paket kvar, men så kan det vara när man är som alla vanliga svenssons- Ute i sista stund.
Det enda som saknas på paketen är snören, men jag ORKAR inte just nu, så dom får se ut som dom gör i stundens hetta, men innan dom ska delas ut så kommer dom vara färdiga.

Men ska man ha tur eller TUR!
Inte nog med att man hade en förkylning som aldrig ville ge med sig. Den har väl i princip nyss försvunnit.
Neä, man skulle till å få den där jävla parasiten också.. inte Ubbe, JAG såklart. Jag som har en otroligt bra relation med min kropp i dagens läge.
Däremot så verkar de som att det har gått över nu. Fick det där i Måndags eftermiddag och led hela kvällen/natten och hela gårdagen.
Idag har man sluppit feber, otaliga toalettbesök och framför allt magknipen! Fan vad jävla ont i magen man hade!
Är fortfarande lite öm i magen , men glad att slippa problemen.

Vet inte om parasiten fortfarande lever kvar i flera veckor, men så länge jag slipper lida genom symtomen så är jag glad.
Så nu kanske man kan få hålla sig helt frist????????????
Ganska jobbigt att behöva bli sjuk om och om igen och veta att man snart ska föda. Det går ju inte på en sekund att återhämta sig från feber och sjukdom direkt.

Nu har vi gått 9 dagar över tiden, vilket är på tok för mycket. Här finns inga förväntningar om att en bebis kommer dyka upp, däremot förhoppningar!

Helgen har gått på tok för fort! Jag vet inte vad man har gjort. Jag lever i en egen bubbla som inte ger någon som helst lycka. HAHA! Okej, det var att överdriva.
Idag är det precis en vecka sen vi skulle haft en liten bebis hos oss. Visst, jag är ändå glad att vi hann ha Simon hos oss en helg innan bebisen kom och att vi slapp avbryta helgen för att åka in till förlossningen.
Men det är så förbaskat lesamt det här.

Hur ska man egentligen spendera dagarna när man inte har någon ork? Det finns inte så mycket mer att göra än att ligga i soffan och ta det lugnt egentligen.
Och man blir LESS på att ta det lugnt hela tiden.
Idag tänkte jag ta fram dammsugaren, och jag intalar mig att det är sista gången på länge för att bebisen kommer idag/ikväll/inatt/imorgonbitti.

Åh nu är det äntligen "jul", eller ja.. allt som har med jul att göra är numera tillåtet!! Hihi.
Idag har vi tänt första ljuset och det är så mysigt!
Det är även julskyltning idag, men det blev så att jag stannar hemma. Familjen beger sig till staden efter träningen och min rygg är ond och det är för tungt för att jag ska känna att jag ska orka med allt det där.
Och det var så länge sen jag var på julskyltningen!! SÅ egentligen skulle jag vilja dit.

Inatt blev det klent med sömn, dock fick jag sovmorgon, så klev upp vid 9 och kände mig pigg. Nu börjar "piggheten" avta och man ska ta och vila i soffan.
Så jobbigt att inte ha nån ork och att man ska behöva ha ont. Visst, jag har ju inte direkt haft ont under graviditeten utan det har mest kommit nu dom sista dagarna, men ändå. Jobbigt att ha det så.

Åh nu är det inte lätt att vara jag. Vette tusan om jag gjort för mycket idag. Men slut är man, och samtidigt är man rastlös. Det är väl som att vara förlamad och ha fulla sinnet i bruk, minus ork.

Ont överallt och jag tror fan jag lagt på mig 100 kilo bara på en dag för nu är allt tungt, tungt, tungt, tung och jobbigt, jobbigt, jobbigt och man har ont, ont , ont överallt. ( inte den slags smärta som man längtar efter dock), utan typiska gravidsymtom.

Tog en sväng med Nelly och insåg att fasen vad ryggen börjar ta stryk, man måste spänna varje liten muskel som är baktill, eftersom muskulaturen framtill inte längre existerar, eller åtminstonde inte ger något effekt.
Som tur är ska jag få massage av mitt hjärta.

Nu ska man kika på Rikard sjöberg följt av idol.. till detta.. ja.. då måste jag väl införa lite onyttigt godis! Går ju inte tänka på figuren i min situation.

Åh i helgen ska vi pyssla ihop pepparkakshuset!! Supermysigt att få till det där ehm, tjusiga huset. Som på något vis aldrig blir speciellt tjusigt, men det ger en julkänsla.
Och ja.. för 2 år sen bakade vi huset själv, men insåg att detta var en engångsföreteelse... numera köper man färdigt paket så att HUSET åtminstonde är symmetriskt och ser ut som ett hus. Sen får ju garneringen bli som den blir.

                       

Hm, ja sådär skillad glasering kommer det inte vara på vårt kära hus. Hur faan lyckas människor åstakomma nått sånt fint? Här ska man vara glad att glasyren blir som man vill, varken för tjock eller för tunn och att helheten blir bra.
Familjen for till staden för att inskaffa skridskor och jag ska ta en sväng ut i kylan med lillan och sen slänga mig i soffan.

Idag har jag faktiskt gjort nästan alla knep som folk påstår ska sätta igång förlossningen. Bebis har varit galet livlig idag och tidigare under dagen verkade det som om han antingen körde med knät eller armbågen i sidan för att försöka ta sig ut.

Så, promenader sägs ju ska sätta igång.. och ja.. hej, Hanna heter jag och jag har en hund. Vilket innebär att jag måste ut varje dag. Och jobbar karln så är det ju jag och hon som är hemma och jag som måste se till att hon både får göra ifrån sig och får gå en längre sväng. Visst det blir ju inte flera MIL såklart.. men ändå tillräckligt långa. Har nyss kommit in från första promenaden idag så det får man ju påstå är checkat för igångsättning.

Kanel ska enligt vissa kunna sätta igång så även pepparkakor... hm... pepparkakor vettetusan.. det har jag ätit som fan för att suget var så enormt, dock idag men under de senaste veckorna.
Kanel däremot har jag intagit.

Hallonbladstét är i magen..

Trappor.. hmm.. springa i trappor ska man nog inte tolka bokstavligen. Skulle aldrig få för mig att SPRINGA i trapporna med dessa extrakilona som belastar mina leder eller med en bebis mellan benen. Däremot så har vi en trappa till lägenheten.. och som sagt den går man varje dag, så och idag. Check!

Putsa fönster tänker jag då inte ge mig på.. det skulle behövas.. men nej. Jag varken vill eller orkar.

Och självfallet har jag vilat och ätit! Vilket är något självklart för den gravida kvinnan. Det skönaste och mest behövliga.


Så, vågar man hoppas att alla dessa myter som enligt så många ska sätta igång förlossningen, verkligen gör det.
Hm.. jadu, hoppas gör man ju såklart..
Här önskar jag att man kan få slänga iväg meddelande till nära och kära att något verkligen händer!

.. Här behövs det nya julgardiner, pronto!
Det går bara inte att ha dom vi har nu. Okej, det går.. dom är hel...

Men i mina ögon är det så FEL!

Neä, man ska väl försöka sluta och tänka på detta och fokusera på annat. Snart är hemma pizzan klar!!Mmm!

Har varit och uträttat en del ärenden så man är väl ganska slut. Eller ja.. jag var slut när jag vaknade.
Ringde till den där förbaskade a-kassan... alltså Kommunal.. vem fan vill vara medlem hos kommunal. Mindre kompetent personal har jag aldrig stött på.
Som tur var så skulle nu DOM kontakta min gamla a-kassa för att få dom där totalt oförståeliga uppgifterna. Så jag hoppas motta ett samtal inom närmsta timmen för att få klarhet.
Som situationen ser ut nu, bönar jag och ber om att aldrig, aldrig behöva ha med kommunals a-kassa att göra!
Fy fan, hur klarar sig dom stackarna som måste få sina pengar genom dom???

Idag har jag hängt upp 2 julapelsiner, luktar gott!
Har även planerat inför helgen då pepparkakshuset ska göras. Och det är julskyltning och annat som sker.
På Lördag ska man iväg på rajtantajtan en sväng.
Men jag hoppas ändå att det inte blir av något utav det.. utan att vi istället intagit läget på BB eller är på förlossningen. Vilket är en självklarhet!
Och det vore ju lättsammare om bebis kunde komma inatt och inte i helgen eftersom det är Simon helg.. och jaaaa, jag vet, det är inga problem. Alla vet att bebis kan komma närsomhelst och att allt löser sig.
Men man måste ju få tänka lite praktiskt också.

Neä, nu ska man väl göra nått eller ingenting och hoppas att man kan få ett givande liv snart = B E B I S!!

                                    

           

                   




                              


Så nu har man "gått över tiden" för oss vanliga människor. Enligt erfaret folk så är vi på Bf+2. Enligt vår synpunkt har vi alltså gått över tänka tiden som var för 2 dagar sen.
Enligt dom kunniga har man gått över tiden när man PASSERAR vecka 42. Det vill säga bf+14...
Dock är jag inte lika less nu som jag var för någon vecka sen. Det kan ha och göra med att jag var sjuk och varken, kunde eller orkade göra någonting.


Nu är det svårt att inse att vi faktiskt kommer att ha en liten med oss snart. Det har varit så självklart, men för tillfället så känns det overkligt. Kan ha och göra med att man inte känner av något. Men det kan ju ändras fort!
Svårt att veta NÄR denna ändring ska ske bara.
Men just nu har jag ju en del jag ska göra, så han lär väl ploppa ut nu, bara för att det "inte passar".
Och visst fan skulle man bli glad, men då måste man ju skjuta upp problemen och det tycker jag inte om. Jag vill bli kvitt det så fort som möjligt så man slipper ägna tanke och energi på det.




                           
                   

             
Ännu en dag har snart gått. Fick trevligt sällskap imorse! Men gud vad jag gått och blivit morgontrött. Jag hade lätt kunnat legat där någon timma till. Hur skönt som helst!
Har ordnat med lite försäkringskasse samtal och a-kasse samtal idag, suck!!
Gud vad less jag är att jag bytte a-kassa.. vad strulit saker och ting kan vara.
Sen KAN JAG INTE för allt i världen förstå.. hur man kan få så olika svar från olika personer från samma arbetsplats? Ska inte varje människa som arbetar på ett ställe veta och kunna samma saker? Helt sjukt. Så det jag trodde skulle bli ett samtal blev bra många fler. För efter varje samtal var jag tvungen att göra ett nytt.
Till slut kom jag fram till en kvinna som verkade KUNNA sitt jobb. Istället för att sväva ut om alla tänkbara problem och lösningar så hade hon faktiskt en VETTIG, en som kan hjälpa mig med det problem jag behövde hjälp med. Hör och häpna... kvinnan jobbade på försäkringskassan!!
Och eftersom min nya a-kassa stänger så satans tidigt så måste jag ringa upp dom imorgon.. och jag ber till gud att dom inte ska se några problem gällande denna väldigt lätta, logiska och i MINA öron väldigt rätta lösning! För isåfall är problemet ur världen!

Inatt jobbat älsklingen natt så man får sova själv. Trist å sova själv! Har så galet förbaskat ont i skulderbladen/ övre ryggen. Vettefan vad jag hittat på... skulle behöva timvis med massage!
Och eftersom jag har en del ärenden jag vill få ur världen så hoppas jag faktiskt att lillen kan stanna i magen åtminstonde till imorgon, så man kan lösa allt INNAN.

Hur kommer det sig att jag lyckats glömma att lyssna på musik?
Klart, radio och tvn är ju igång för det mesta och Vh1- Smack, bra musik kanal. Men min musik!!

Radio spelar ju bara en massa skit.."nya, heta låtar" som man kan utantill efter en dag och som spelas om och om och om igen. Fy fan. Man får spatt!!
Har precis varit ute med sessan och kom på, IPOD! Satte på mig och gick. Nu är jag hemma men fortsätter att lyssna på min ljuva musik för den är ju så bra. Ja.. min musikstil alltså hehe.

Man blir så glad av musik och gud vad låtar kan väcka minnen till liv!
Man blir dans och sjung sugen.. och ja.. här sitter jag och sjunger lite Midnight oil för tillfället.
Och eftersom hörlurarna fyller öronen.. ja.. så hör jag inte hur det hela låter. Men bebis i magen och Nelly får sig en ljuvlig konsert!


Ojoj vad jag spelade sönder denna låt för några år sen! Och visst, den är sjukt bra! Går väl inte annat än älska helt enkelt


 

Nu längtar jag tills magen är borta. Visst den kommer vara fulare än någonsin i början efter förlossningen, men det är jag redo på. Och hur konstigt vore det om den INTE var säckig och ful? Det har ju for the name of god legat en varelse där i några månader och bonat.

Sen kommer det där med att komma i form. Såg ett program igår där brudarna var allt annat än otränade, och tankarna kom igång.

                        - Kommer jag någonsin att se snygg ut i en bikini igen?

Såklart ska man ju tänka. Jag vet att första tiden inte kommer bestå av varken träning eller bantning av något slag, men för den delen inte bestå av socker och fett. Men jag längtar till man kan börja dra igång och träna och få se resultat. Bli en hot mama till beach 2011 (??). Är detta möjligt?
Kraven hos moi är att mina föredetta byxor ska sitta på mig som vanligt och vågen ska visa det den en gång gjorde ( kommer träningen igång så får den självfallet visa nått kilo till ) och såklart ska magen fastas till.

För fastän man hört från folk att dom tycker att alla kilon lagt sig på magen, så är detta inte sanningen gott folk. Visst, vissa har sämre tur och blir en kanonkula hela dom, medan jag fått det mesta på magen. Men min röv, lår, höfter, armar och haka är inte av samma karaktär som förr. Så det finns en hel del att jobba med framöver.

Och jag som är så emot dessa pulver/ drick dieter... kommer JAG kunna stå emot trycket?
Jag tror det.. men skulle det vara så att en massa eländiga kilon vägrar släppa... ja.. då tar man nog till alla medel.
Neä, det ska bli spännande och se hur man lyckas och ATT man lyckas.

Jag kan lätt konstatera att vi har det mysigaste hemmet i Lugnvik! Man vaknar och omges av underbart ljus från alla rum, adventsljusstakar och julstjärnor!! Hur underbart som helst! Inte direkt många som börjat juldekorera i Lugnvik, Men då är det väl inte så många som antingen ska vara höggravid och fortfarande otymplig-orkeslös, föda barn eller vara en precis nybliven mamma när fenomenet egentligen äger rum.

På nått vis så tror jag att bebis kommer att komma 26-27. Och jag hoppas jag har rätt. Man har inte så mycket mer än gissningar kvar just nu!
De enda jag vore lite ledsen i ögat över är om jag måste bli igångsatt. Jag tror hellre att jag går 19 dagar och får möjlighet att berätta för Ubbe att det händer, höra av oss till alla.. än att få ett utsatt datum 18 dagar efter Bf.
Men jag vet att man inte kan bestämma alla scenarion i livet , och det är att gilla läget. Men lite önskedrömmar får man ju ha!!
Jag trodde inte att den lille skulle komma på just beräknade datumet. Och nu har jag som sagt slutat att  hoppas, hoppas, hoppas.. utan tänker bort det hela och hoppas att det får han att komma ut.
Idag blir det nog en lugnare dag än igår, men inget bestämt än. Ska se till att ha planer varje dag så att jag har nått att se framemot varje kväll, INTE , hoppas att han kanske kommer utan se framemot en fika eller annat trevligt.

Idag är alltså dagen, dagen då lillkillen är beräknad. Dock ser jag ingen skymt av honom ännu. Man får väl lugna sig med att det kan komma som en blixt från klarblå himmel ( värkar, vattnet går.. ). Jag tycker det är trist att dessa "förvärkar" aldrig kan ändra karaktär och bli smärtsamma odågor!
Men graviditeten går ju ut på det, man ska längta efter smärta! Varför skulle man annars genomlida 9 månader med en kanonkula mitt och frampå kroppen?

Men!! Jag har försökt att sluta tänka på att han snart kommer och att han KAN komma.. KAN-ordet. Fyfan.
Utan istället försöker jag fokusera på att ha saker att göra.
Idag blev det helt spontant bakning hos mammsen, kul överasskning på morgonkvisten, aningen framskjuten sådan också. Men nu har man massor med lussebullar hemma iallafall. Mums!
Har även strykit dom sista julgardinerna och bytt lite... ännu inte nöjd i köket. Vi skulle behöva ha nya gardiner dit, inget snack om saken. Men nu orkar jag inte ändra mer ( har inga fler gardiner att prova heller för den delen) utan nu får det vara som det är och man får höra om karln tycker att det duger eller om jag åker på smisk, hihi.

Så för tillfället är jag slut... inte så konstigt med tanke på att jag varit aktiv en hel dag... ska hoppa ner i ett bad tror jag och hoppas ( omedvetet ) att något kan hända nu under natten

Idag fick jag klartecken från mitt hjärta att stryka julgardiner!! Åhh såmysigt det blev!! I år kör jag lite annorlunda, bruna gardiner i vardagsrummet och våra stjärnor.... för jag var ju TVUNGEN att sätta dit stjärnorna också.. så att man verkligen kunde se att det var jul.. hihi. Och det vart så varmt och mysigt!
Sovrummet är också pimpat, och även där var julstjärnan tvungen att åka upp..för inte kan man vara utan en fönsterlampa där helst plötsligt! hihi.
I köket sitter ett par gardiner uppe.. men jag tycker inte att det känns rätt...
Ska testa en annan variant imorgon och se om jag blir nöjd. Nu är det för mycke vitt och för lite värme, sån där härlig julvärme.
Sen har vi ett rum kvar, och jag ska se vad man ska hitta på för gardiner dit och stryka. Egentligen skulle vi behöva nya julgardiner, men inget som är prio ett i dagens läge, utan det får väntas till eventuellt nästa år.


            

Så jag vill inte påstå att vi julpyntar för fulla muggar utan gör lite lagomt.. gardiner och lite belysning bara.
Julen är ju SÅ mycket mer!! Så man är inte färdig med julbestyren bara för att fönsterpimpningen dragit igång.

.. Och det känns som en underbar dag!! Vaknade av att en snygg karl lägger sig bredvid mig,pussar mig och är gó! Därefter kliver jag upp och inser att jag sluppit sprungit tusen gånger på toaletten under natten för att snyta mig. Jag är fortfarande lite snuvig , men det är klart mycket bättre. Locken jag haft för öronen har även släppt en del och jag anser att både lukt och smaksinnet kommit tillbaka mer.
Jag har sovit kanonbra inatt och mår ganska bra idag.. pigg med mindre förkylning!

Nu ordnas det med frukosten medan karln är ute på promenad med lill frallan. Och jag hoppas att den positiva känslan kan hålla i sig hela dagen! För jag har verkligen haft dåliga dagar den senaste tiden. Och jag har varit sjuk på tok för länge!! Verkligen inte rekommenderat att vara hög gravid och förkyld.. eller sjuk.

Och ja.. idag är det 1 dag kvar till Bf. Hur känns det?.. Ja.. det känns som om ingenting kommer att hända. Jag försöker sluta med förhoppningarna och försöker ställa in mig på att gå till 10 December och bli igångsatt. Och jag vill varken gå så länge eller bli igångsatt.
Jag vill väcka karln ifrån sängen, eller ringa han på jobbet... eller på något sätt behöva kontakta han.. berätta för han att NU är det på gång. Klocka värkar och sen åka in tillsammans! DET vill jag. Inte få en tid för att läkarna ska sätta igång mig...