ubbeohanna

..Nu ligger jag i sängen medan mannen kikar på fotbollen.
När man är gravid så är man något utöver det vanliga, och det tror jag att alla som varit gravida eller som är gravida kan hålla med om. Gud vad man ändrar tycke om saker och ting!

Jag och Ubbe hade till exempel en kort diskussion om hur ful man är när man sover, och vi skrattade och jag tyckte att det var så sant och roligt.. jag går på toaletten.. och när jag kommer tillbaka är jag förbannad för att han sagt att jag är ful när jag sover (?) Haha, ja ni förstår livssituationerna. Tack gode gud så har man en förstående man.

Detsamma gäller det där med förlossning. För hur man än vänder och vrider på det så är det det man har i tankarna, eller kanske borde ha i tankarna. Ena dagen är jag hur pepp som helst och verkligen SER FRAM EMOT ATT SJÄLV FÅ ERFARA DET, medan jag den andra dan känner ångest över att jag ALDRIG någonsin kommer att klara denna oundvikliga situation.
Det är sjukt jobbigt att känna så, men det är kanske något som hör till och som säkert alla känt någongång, men... då gäller det bara att hålla tummarna för att man kommer att ha den förstnämda inställning när dagen väl är här.
Detsamma gäller ens storlek, ena dagen känner man ( jag ) mig fet som ett hus, medan jag den andra dan känner mig smal, och inte direkt kan se någon väsentlig skillnad på kroppen gentemot innan knodden fanns i magen.
Neä, man ska vara glad att man bara pendlar på det här viset som gravid, jag blir galen på mig själv ibland. Men man får en ganska bra inblick i hur manodepressiva människor har det, haha.


/H